Alla inlägg under juli 2008

Av Lotta - 20 juli 2008 23:07

---

Hela dagen har varit kvav och varm. På eftermiddagen bröt ovädret ut med mullrande åska, blixtar och störtregn. Det var inget som drog över snabbt, utan gick runt, runt i timmar. Både jag och hundarna blev trötta och tog en tupplur under det trista ovädret. Det var faktiskt väldigt mysigt att ligga under täcket medan regnet smattrade på plåttaket, åskan dundrade och blixtarna avlöste varann på den mörka himlen.


Vi har övat lite på hemläxan idag, jag och Grappa. Bl.a så har jag överraskat henne med diverse olika beteenden från min sida. Från att stå lugnt till att plötsligt explodera i vild lek t.ex Först blev hon något konfunderad över mitt märkliga beteende, men ganska snart tyckte hon att jag var omåttligt skojig och gav sig glatt in i leken. Ja, det var inte bara Grappa som uppskattade det nya sättet att busa, även jag tyckte att det var kul att testa något nytt och se hur hon reagerar på mitt annorlunda kroppspråk. Det var verkligen jättenyttigt att kliva ur den invanda och traditionella rollen en stund, men märkligt att man inte kan räkna ut något så pass enkelt själv... Jag vet inte varför man har en tendens att fastna i gamla vanliga mönster?!? Imorgon blir det till att fila på skallet om vi ska få till 40 skall till i oktober :o).


Angående kommentaren som signaturen "emma" har skrivit i förra blogginlägget, att jag verkligen verkar känna för rasen... Jo, så är det. Jag känner verkligen för rottweilern. För mig är rottweiler "the one and only" på gott och ont. Jag har tänkt på det här med att välja ras... Jag tror inte att jag valde ras egentligen, utan köpte min första rottis mer eller mindre av en slump, sen valde rasen mig och jag var fast! Jag har rottweiler för att jag älskar raskaraktären, det kraftfulla både mentalt och exteriört som bara finns hos rottweiler, och dess tendens att bli väldigt stora personligheter. Kanske för att det finns ett stråk av naturlig okuvlighet och järnvilja hos dem som jag beundrar. Jag utövar sportgrenar som passar rasen, så jag ägnar mig därför t.ex inte åt rapport som de lättare och snabbare raserna passar bättre för. Om jag däremot skulle vara en "hundsportsidiot" som bara hade hund för tävlandets skull och ville hävda mig i en speciell gren, så skulle jag se till att skaffa en ras som passar mitt syfte. Ville jag nu syssla med rapport så blev det nog en riesen, schäfer eller dobermann. För söket skulle jag välja bordercollie eller kelpie. I spår blev det nog schäfer eller kelpie (eller varför inte rottis, för de kan ju också gå väldigt bra i spår). Om jag ville syssla med svenskskydd så är ju schäfer eller malle det självklara valet, och för IPO likaså. Däremot som bevakningshund (Försvarsmaktshund) så tror jag rottweilern passar väldigt bra.


Men nu älskar jag ROTTWEILER och gör vad jag kan av de hundar och det hundmaterial jag har. Mina hundar går bra i både spår, sök och bitarbete (mot IPO), men kanske inte så bra att de kommer till SM. Så har jag ju inte det målet heller gudskelov, för då har jag ju kanske valt att byta ras. MEN, märk väl, det FINNS vissa individer av rottweilerrasen som hävdat sig bra på SM-nivå i framförallt spårgruppen. Och vår egen rottweiler-Nora har ju tävlat IPO-SM (alla raser) i ett par år. Så visst går det men man kanske bör ha lite mer tålamod bara.


Jag har många gånger funderat över vad jag skulle välja för ras om inte rottweilern fanns eller om den förbjöds, men jag vet inte... Dock finns det gånger då jag är beredd att lägga ner hela hunderiet, för det är sannerligen inte alltid så lätt, speciellt inte att vara uppfödare. Men en sak är säker: Jag älskar rottweilern för den ras den är och vill göra allt som står i min makt för att behålla de dyrbara egenskaperna som den besitter. Och sen får vi göra så gott vi kan på tävlingsarenorna, fast vi inte har en Formel 1-vovve :o).


Godnatt mina vänner!


---


Av Lotta - 19 juli 2008 20:53

---Så har vi då haft våra två "bit-dagar" med Frida Sundberg (Sundbergs Hundtjänst). Jag hade sett fram emot de här dagarna väldigt mycket då Neubrand-lägret fick lov att ställas in. Ville se vart Grappa står nu när det gäller kamplust och bitande. Vi träffades på torsdagens morgon vid klubben vid halvniotiden för lite frukost och snack. Nu hade Frida träffat nästan alla av oss tidigare, vilken gjorde det hela ännu mer intressant med tanke på att man så tydligt ser utvecklingen när man jämför med tidigare träffar. Det var jag & Grappa, Chatta/Hagbard, Annelie/Panthera, Ullis/Hoshi & Malin/Greta som var församlade den här morgonen. Alla ville vi lite olika med våra hundar. Grappa t.ex ska ju förhoppningsvis tävlas i IPO någon gång i framtiden om allt går som det är tänkt, så jag ville kolla på betteknik och höja intresset några snäpp. Chatta vill bara att Hagbard någonstans ska få utlopp för sin otroliga kamplust som läcker ut lite här och där för tillfället, så att hon på ett strukturerat sätt kan styra honom och kanalisera energin. Annelie ville lära Panthera att leka och intressera sig för föremål, så att hon har möjlighet att använda detta i större utsträckning än tidigare i belöningssituationer. Ullis har planer på att eventuellt använda Hoshi i väktartjänst, så där var det mest kontroll och urkallningar som det var frågan om, för betteknink och intresse, det har Hoshi redan så det räcker och blir över. Malin vill endast höja Gretas självförtroende med att träna bettövningar med henne, och det var väl faktiskt i mitt tycke de roligaste övningarna vi gjorde de här dagarna, då vi hittade på lite allt möjligt med Greta :o).


Väl ute på planen så tog jag ut Grappa för dagens första övning. Hon bet bra, både med Frida och med mig. Först i handduk, sen i kudden. Vi körde den gamla hederliga "sitt-backa ut-frys-rörelse o bett"-övningen (som jag f.ö inte har en aning om vad den kallas, om den nu kallas för något alls). Det är en jättebra övning som Grappa väl känner igen. Hon samlar snabbt ihop sig och får full fokus. Frida var lyrisk över utvecklingen sen sist vi träffades, liksom jag själv var. Jäklar vad Grappa bet! Och fulla fina bett hade hon. Även "ro-fasen" var betydligt bättre än tidigare.


När det var dags för eftermiddagspasset så var dock inte Grappa alls lik sig som under förmiddagen. Vi kliade oss i skallen och undrade vad vi gjorde för fel, eller om hon helt enkelt var trött..??!? Hon hade inte alls samma intensitet och glöd och betten var halvtaskiga. När hon väl öppnade munnen glömde hon ibland att stänga den..! Hoppade liksom på måfå och siktade dåligt. Tappade fokus och var allmänt okoncentrerad. Försökte hetsa på henne lite med bambukäppen, men då var det bara den som gällde sen, och hon fullkomligt sket i kudden. Suck! När jag satte in henne i bilen hade hon satt myror i skallen på mig... Vad hände..?? Varför biter hon som en jäkla krokodil ena passet och ett par timmar senare verkar det som hon har tappat allt intresse?? Jag bestämde mig för att inte analysera sönder situationen utan vänta och se till dagen efter.


Fredag morgon försov jag mig förstås, så jag var 10 minuter sen till klubben. Men vi fick frukost även denna morgon och vidare bar det ut på plan. När det väl blev vår tur så upprepades samma sak som eftermiddagspasset dagen innan :o(. Grappa var ur fokus och intresset var inte på topp. Vi började analysera och frågade oss vad vi gjort under första passet som var annorlunda mot de övriga passen?!? Ingen av oss mindes riktigt... Catarina(/Grizzla) var där som åskådare, så vi bestämde att jag o Catarina skulle visa hur vi kört Grappa när vi tränat tillsammans. Då har vi ju kört mycket jaktlek med kudden innan hon fått bett. Men den här dagen så skuttade Grappa visserligen med i den skojiga leken, men var helt ur fokus och mer riktad på figgen än på föremålet. Vi prövade att driva upp med pisken men då var det den som blev rolig istället, precis som dagen innan med bambustaven. Shit... Det kändes så himla frustrerande att sätta in henne i bilen igen. Vi pratade lite om situationen och DÅ kom Frida på det. Vi hade ju kört den "gamla vanliga" första passet, den som Grappa väl känner igen och är helt trygg med. Så passet efter testade vi den igen, och - VOÌLA - där var de fina fulla krokodilbetten igen. Skönt!!! Det bevisade att vi kanske gjort lite för svåra övningar för Grappa, och att man måste ta träningen i lite mindre steg. Hon fick även träna på anskällningar, och faktiskt så fick vi fram hela 14 skall på raken till slut (förvisso med lite luftsnappningar o läppfladder emellan)! Jag var jättestolt över min Baba som kan skälla så himla fint ;o).
"- Kan du boffa", sa Frida, och Grappa boffade på :o).


Äntligen hade vi hittat formen igen och resten av träningspassen gick som en dans. Under en kort fikapaus på eftermiddagen så kom jag på en idé. Eftersom jag har så svårt att strukturera min träning och vara disciplinerad i densamma utan något direkt tävlingsmål (datum) så vill jag sätta upp några inte alltför svåra mål till ett visst datum i oktober då jag tar hit Frida igen och demonstrerar våra färdigheter. Ungefär som en läxa! Frida tycket om idén och vi spånade fram några mål och satte dem på pränt. Så nu är det gjort - vi ska t.ex lära oss skälla 40 skall till oktober :o). Sen var det en hel del annat också, och det ska bli riktigt roligt att sätta igång med träningen inför "examen". Även Chatta med Hagbard passade på att skriva en lapp med några mål som hon vill sträva mot. Så det blir i alla fall jag, Chatta och Malin som kommer att träffa Frida i oktober. Och kanske även Ullis var intresserad.


Senare på fredag kväll så sammanstrålade jag och Chatta för ett par glas vin och lite eftersnack. Det var verkligen jättetrevligt, men synd att Annelie och Ullis inte kunde hänga på :o(. Annelie har ju en liten tvåbening att tänka på och Ullis var jättetrött efter att ha kört ett pass till med nosarbete efter kursens slut. Och Malin var tyvärr på väg hem... Men det blir fler gånger tjejer :o).


Här kommer några bilder från första dagen. Jag väntar spänt på att Malin ska uppdatera sin blogg med fler foton, för hon hade ju sin super-duper utrustning med sig som alltid ;o). Tack Ullis för att du hjälpte mig att fota.

 ---


" - Kan du boffa..?? " Frida tränar skall med Grappa.


Och bita i en handduk kan hon också, Grappa. (Här tillsammans med Frida).



Även med matte...


"- Jag är STARK!! Nu vinner jag snart!"


Grappas blick är galen... :o|


Och så har vi lärt oss bära föremålen på rätt sätt.


Frida förklarar något med betteknink med hjälp av en bit slang.


Och Grappa får prova bita i densamma (slangen).


Belönar en fin anskällning.


---

Av Lotta - 16 juli 2008 22:47

---

Det har blivit sena nätter på sistone. Har ni märkt hur tankar och funderingar som är lagom lätthanterliga dagtid blir enormt mycket större och viktigare nattetid..?! Har man ett problem så är det olösligt på natten. Och dagen efter så är det inte längre ett problem utan en petitess. De senaste nätterna har jag inte lyckats somna förrän efter 03:00, och då har jag hunnit lösa världsproblemen och lite till, pendlat från skalan rastlös till rasande och tillbaka till uppgiven över att sömnen inte infinner sig. Nu ska jag snart gå till sängs och hoppas verkligen att jag sover innan 12, då jag ska upp imorgon och förbereda frukost på klubben till deltagarna på tvådagarskursen med Frida som börjar imorgon. Jag ser fram emot dagarna och hoppas att vi får en liten kick, jag och Grappa. Ska bli spännande att se hur hon utvecklats från förra gången Frida var här... Kamerabatterierna är på laddning, så förhoppningsvis ska jag kunna presentera någon/några bilder här i bloggen efter träningsdagarna.


Gunnar Fors med Gaia ringde mig idag och ville stämma av för nästa vecka då han kommer med husvagn, fru, hundar och resten av sitt träningsgäng i sök. De ska träna med oss ett par dagar. Jättekul att få se Gaia "in action". Hon går nu en elitruta med lätthet. Gunnar avslöjade att han nu anmält Gaia till två elittävlingar, och jag är spänd av förväntan över vad ekipaget ska åstadkomma, men jag tror att det kommer att gå mycket bra :).


Och nu blir det kvällsrastning och sova!


---

Av Lotta - 15 juli 2008 21:45

---

Här kommer några bilder tagna idag på Grappa i badartagen. Hon är fortfarande ingen duktig simmare, som man kan se av den första bilden där hon plaskar på för fullt med frambenen. Men hon är i alla fall inte särskilt rädd heller, utan ger sig hämningslöst i kast med uppgiften att hämta in flytapporten när jag kastar den, trots att det är drunkningsvarning nästan varje gång... Jag kastar den inte alls så långt ifall jag skulle behöva "rädda" henne. Men hon har kul, den saken är klar. Jag önskar varje gång jag ser mina hundar i vattnet att vi bodde nära en sjö eller ett vattendrag. De fullkomligt älskar att simma och bada. Ja, alla utom Cragge då förstås. Men att ströva i vattenbrynet och vänta in de andra som kommer simmande mot land med apporterade föremål, för att sedan sniket sno dem på dyrbarheterna, det gör han gärna :)







Tack till min vän AnnKristin för hjälpen med fotografering! Det gjorde du bra ;o).


---

Av Lotta - 13 juli 2008 23:40

---

För närvarande gör vi inte många knop, jag och hundarna. Grappa tränas varje dag i lite olika lydnadsmoment med klickern och sen simmar vi i lilla sjön här intill, men det är också allt. Fast de klagar inte heller, hundarna. Grappa är den enda som kan tycka att det är tråkigt ibland, så då får man köra ett pass apporteringsträning med henne eller ljudgivning som vi just börjat med. Hon har lite svårt att komma igång med skällandet men det går sakta framåt för varje gång. Nu längtar jag till torsdag då vi har två dagars träning med Frida Sundberg. Det ska bli skönt att koppla bort vardagen och bara träna hund med en massa trevliga vänner.


Jag vill också passa på att gratulera Gunnar med Geisha som i tisdags tävlade trean i Falun, tog 1:a pris och vann på 264 poäng. Detta 1:a priset i klass 3 var det åttonde  i ordningen för duktiga Geisha. Jag är en jättestolt uppfödare till mina duktiga "barn" :).


Nu ska jag gå och lägga mig och läsa lite i nya Hundsport som kom häromdagen.


---

Av Lotta - 7 juli 2008 22:41

---

Livets väg är sällan en raksträcka. Snarare en slingrig skogsstig, men ibland kommer man upp på höjder med öppna vidder, där livet är storslaget vackert och lekande lätt. Sämre är det när man stundom letar sig fram i en mörk, djup och sunkig dal, drypandes av all världens elände... För att komma till slutdestinationen måste man igenom alla passager på vägen.

Just nu, kära bloggläsare, befinner jag mig i den mörka dalen, därav min frånvaro. Även skrivarglädjen vägrar envist att infinna sig. Jag kommer tillbaka bara jag får hämta mig lite. Jag har gjort det förut och jag gör det igen, var så säkra, man kommer alltid ut på andra sidan.

---

Skapa flashcards