---

Sent igår kväll/natt så gick jag och la mig. Jag kände mig rätt så trött och tänkte att det kanske skulle gå bra att sova inatt trots allt. Skönt! Jag släckte inte lampan med en gång utan låt och funderade lite, på både det ena och det andra. Plötsligt skrapade det lite i väggen. Små kloförsedda tassar ilade i innerväggen. Jag RÖS, för jag är dödligt rädd för möss och råttor. Men jag vet ju att varje vinter kommer dom och vill in. Numera är de utestängda från soporna under diskbänken där de rumsterade om förr om åren... Men döm om min förvåning (och förskräckelse) när jag tittade upp mot dörrkarmen och ser en mus kika fram, längst uppe på dörren (har gamla skjutdörrar i huset och där är ett tomrum ovanför, in i innerväggen). Jag SKREK i högan sky, Våris kom upp på fötter och rusade in i sovrummet för att se vad som stod på, musen blev rädd och gömde sig igen och jag rusade ut i hallen. Med hjärtat hamrande så smög jag in tillbaka i sovrummet, och då hade den vågat sig fram på nytt... Och jag skrek och sprang igen! Ja, jag vet, jag betedde mig pinsamt och fjolligt. Men jag är ju bara såååå rädd för dessa sjur. Spindlarna gör mig inte ett dugg, men råttor... Brrr!!! Jag drog igen dörren så att den inte skulle kunna komma in den vägen. Den andra dörren kan jag inte stänga för värmen, men jag var tryggt förvissad om att tre vakthundar låg i köket, och jag hoppades att den inte skulle ta sig förbi dem. Men sömnen hade svårt att infinna sig efter mus-incidenten måste jag erkänna. Hela natten vaknade jag med ett ryck vid varje knäpp.

---