---

Äntligen fick vi en vacker och klar dag med sol. Redan inatt när jag gick och la mig så såg jag att molnen skingrades och fullmånen tittade fram ibland. Spänd av förväntan kastade jag mig på telefonen klockan halv nio i morse och fick tag i AnnKristin som skulle hjälpa mig med julfotograferingen. Medan förmiddagen gick så passade jag på att städa ur skafferiet. Jag upptäckte att jag hade en massa mjöl och socker, och vid närmare undersökning så fanns även några kuvert saffran kvar sen förra året. Så varför inte julbaka lite? Det blev saffransrutor i långpanna. Sen packades hundarna in i bilen och så for vi ut på fälten bakom klubben där solen trots att den står lågt ändå ligger på. Vi gick på en liten promenad först för att de skulle få rusta av sig det värsta springet i benen. Men många kort går åt och svårt är det att arrangera alla snyggt... Ja, ni som prövat att ta kort på fyra hundar tillsammans vet ju säkert vad jag pratar om. Utom dom som har en perfekt vardagslydnad då förstås, men dit hör inte jag =).

Jag lägger in några av korten då jag sliter med att få dem att sitta snyggt och prydligt eller gå samlade i promenadtakt (helst med allas blick riktad framåt och med ett alert uttryck, och jag själv bakom, avslappnad och leende hållandes fyra slaka koppel) eller att få de fyra sittandes tätt intill varann och se söta ut... Ja, bilderna talar ju för sig själva... Men jag måste tillstå att det var en ovanligt vacker Luciadag!

Efter fotograferingen (som urartade till slut) så vi fick ge upp. Vi åkte hem till mig och laddade ur bilderna ur kameran samtidigt som vi tog en fika och smakade på saffransrutorna. TUSEN TACK AnnKristin för hjälpen! Det krävs en tålamodig medhjälpare när man ska ta hundfoton =).

Imorrn blir det träna med Chatta och Hagbard! Och kanske även lite kaffe med  "julduppa" (saffranskakan) då också.

Hörs!

---

---

Fredag igen (fast det är "the same to me")! Och fortfarande så vräker snön ner. Vart ska detta sluta?? Jag måste ut och skotta senare, men vill nog att snöandet ska avta lite först. Önskar att jag också vore i Indonesien, där en god vän till mig är just nu... Säkert varmare och skönare än här. Nåväl, positivt tänkande; Se skottandet som FYSTRÄNING!! Dessutom får jag frisk luft på köpet och kan umgås med min familj, (läs; hundarna), ute på gården samtidigt. Ja, fast inte Grappa då förstås, hon får stanna inne, för hon blir skvatt galen när snöskyffeln kommer fram. Skäller på den som en galning och hugger i snöbladet för varje skyffeltag. Det är ett sjuhelsikes jobb att både skotta snö OCH ha Baba sittande i skoveln samtidigt! Dessutom är det ju ingen, eller ytterst lite snö kvar på bladet när jag ska slänga upp den i snygga vallar utmed uppfarten. Fast med lite positivt tänkande här också så får jag ju ytterligare FYSTRÄNING samt att jag får hålla på fyra gånger så lång tid. Det måste ju vara det ultimata om man tänker efter?!?!

På eftermiddagen ska jag åka hem till brorsan och GRATTA honom på födelsedagen. Förhoppningsvis så bjuder han på något gott till kaffet =). Det är fasligt många födelsedagar och högtidsdagar att hålla reda på så här i juletider för vår familj. Det börjar med min brorson och min pappa i oktober. Sen har vi allhelgona/halloween och fars dag. I november fyller jag år och i december min bror, vi har lucia och jul, och på nyårsafton fyller min mamma! Naturligtvis vill man gärna gratta alla, men det är med lätt panik  man stirrar på det alltmer gapande tomma kontot den här tiden på året... Just idag lyder saldot 81kr efter dragningen av en faktura, och det är mer än en vecka kvar tills kontot blir påfyllt. Det blir till att leva snålt på det som finns i skåpet. Det är lite lustigt det här med pengar för en del människor. Jag blir lika förvånad varje gång någon säger; "..Egentligen så hade jag inte råd att köpa vad-det-nu-är, men till det priset på 4000 (eller nåt sånt), när grejen-ifråga egentligen kostar det dubbla, så kunde jag bara inte låta bli...!"  =| ???!!!???

När jag säger att jag inte har råd, eller inte har pengar så är det verkligen ekande TOMT på kontot. Och då finns det inte heller några andra hemliga sparkonton med extraslantar heller. Har jag 81:- på kontot är det det jag har. Inget mer någonstans! (Utom möjligen någon femma som jag kan hitta i en jackficka eller så...)  Idag så har jag lyckligtvis en del flaskor och burkar som jag kan panta, så med lite tur kanske jag har 150:- allt som allt. Och sen så ska jag sätta ut en möbel, ett dataskåp, till salu på blocket, kanske jag får det sålt innan jul. Hoppas...

Den här bilden (också med jultema) tillägnar jag Jimmy, dagen till ära, eftersom jag minns att han var oerhört imponerad av Kapten Bölja när han var liten =)

---

---

Men vad det snöar då. Jag har ännu inte fått till det där julkortet som jag skrivit om hur länge som helst nu. Det är ju bara mulet och mörkt, och snön faller nästan varje dag. Idag på förmiddan var jag hem till Marie en sväng och tog först en liten kort promenad med Fhara och Ludde, sen fick också Grappa gå nästan samma slinga med Ludde. Jag tog dom en och en så att de ska få lära sig lyssna på mig och att det inte ska bli så "stökigt". Å på köpet fick jag ju lite extra motion också =D. Ja, och Marie och Ludde också då, förstås. Vi pulsade i snön upp till ett otroligt vackert litet smultronställe som kallas Majas Gälä. (På rent flomål). Väl hos Marie igen så blev jag bjuden på lunch, och hon sa till mig att Grappa gärna fick gå in i huset och bekanta sig. Jodå, det kunde hon väl få, tyckte jag, bara katten stängdes in först. Tror inte Grappa har någon som helst respekt för katter närmligen... Sagt och gjort. Thore stängdes in och virvelvinden Grappa intog huset. Virvelvind var det, ja! Shit, hon var överallt och ingenstans samtidigt. Familjens dotter Anna fick henne dock att sitta och ligga på kommando, men efter tio minuter i huset fick det allt vara nog, tyckte jag. Jag erkänner att jag var lätt svettig när jag kopplade henne och tog ut henne i bilen. Temperamentsfull, JA!! Orädd, JA!! I miljö går det liksom inte att jämföra henne med den försiktiga typen, som går omkring och undersöker lite skyggt, som en hind... Nej, en orkan är nog mer att jämföra med. Och svansen går i 120, samtidigt som den då slår omkull allt som är i dess väg. "Hon törs nog inte gå upp i trappan då hon inte är van..." hann jag inte mer än säga förrän det dundrade till och hon var på övervåningen... Stoppar ner huvvet i allehanda krukor, väskor och snor barnens leksaker. In i Lars datarum och snokar runt bland datorer som är på reparation och står som öppna skelett på golvet. Suck! Det måste vara så här småbarnsföräldrar känner sig när de kommer på besök till folk och har ett bångstyrigt och klåfingrigt barn med sig. Lätt paniska till slut.

När vi väl kom hem så fick Cragge och Våris gå en runda i skogen. Jag kastade ut en tennisboll på ett ställe i djupsnön som de jobbade aktivt för att försöka hitta i säkert tio minuter. Våris var den som "vann" och bar mycket stolt bollen hela vägen hem, utan att släppa den en enda gång. Jag hade i alla fall tagit kameran med mig den här vändan trots att det både snöade och snart skulle skymma. Bilderna blev allt annat än bra, men jag tyckte ändå när jag fixade med dem lite i Photoshop att de hade något slags "själ" i sig. De är oskarpa men det syns att det är rörelse i bilderna. Så därför valde jag ut några i alla fall som får pryda bloggen idag (och fortsätter med Jultema i bilderna =):

Väl hemma somnade flocken i husvärmen medan snön fortsatte att falla utanför:

Inatt sov jag faktiskt hyfsat bra. Jag vaknade utvilad och pigg imorse. Det var sååå skönt!! Nu hoppas jag att det ska fortsätta så. (Det var nog får-räknandet tror jag ;)

---

---

Idag börjades dagen med ett möte mellan F-kassan, en kommunrepresentant, husläkaren och mig själv. Vi skulle diskutera min framtid. Jag tror att vi kom fram till en lösning som verkar rimlig. Vi får väl se vad framtiden bjuder på, men roligt är det inte att vara "i klorna" på F-kassan, för det är ju inte så att det är direkt lukrativt att vara sjukskriven idag. Och i små "inskränkta" samhällen som detta är det dessutom en styggelse och skam. Så det är inte bara det att man faktiskt inte mår bra och inte förmår att vara arbetsför som alla andra, man knuffas raskt ner från den sociala samhällsstegen och klassas som bottenskrapet, samhällsparasiten. Kanske det inte är så illa menat hos alla människor, men många tänker tyvärr fortfarande så. Sten läggs på börda och självkänslan får sig en knäck... Så snälla Tomten, uppfyll min enda önskan i år, och det är att få bli frisk! För blir jag bara frisk så kan jag få ett jobb, det vet jag.

När jag senare tog in posten så upptäckte jag en räkning från Fortum, och jag snubblade in till datorn för att kolla upp den, för jag trodde nämligen att den var inlag sen tidigare. Allt var dock i sin ordning, MEN på den korta tiden så hade förstås  skatan GRAPPA snott ena handsken som jag i brådskan lämnat på köksbordet. Ett finger var borta såklart... *Grrrr*. Rackarns gnagare! Det var träningshandskarna som jag fick av Chatta förra veckan... De var ju nya! *Buuuäääähhhhää!!!!*

Tack för alla råd angående sömnproblemen! Jag har fått råd både i bloggen och via mail. Det är skönt att läsa att även andra har haft samma problem och vad de gjort åt dem. Vill inte gärna ta något medicinskt preparat då jag är rädd att "fastna" i något vanebildande som jag inte kan bli av med senare, det får bli sista utvägen. Däremot hälsokostpreparaten kan ju kanske vara något att testa...

Nu ska jag snart lägga huvudet på kudden, blunda, slappna av och räkna FÅR!! (*Hahaha*) Ni ska få en rapport om hur det gick imorgon ;)

---

---

Igår försökte jag sova tidigt. Ja, det blev väl hyfsat tidigt i alla fall. Somnade vid 01-tiden… Det är ett fasligt bestyr med att inte kunna sova som folk nuförtiden. ”Förr” hade jag inga problem med att sova, vilken tid som helst på dygnet. Snarare var problemet att hålla sig vaken. Men sen en tid tillbaka har jag trappat ner medicinen som jag gått på i ca 18 år (!) och snart slutat med den helt. Jag har upptäckt att den antagligen inte hjälpt mig det minsta under många års tid, för jag känner mig inte annorlunda eller sämre på något sätt, bara piggare.  Men det här med vakenheten blir dock ett litet problem som jag hoppas ska ge sig i takt med att kroppen ställer in sig till medicinnedtrappningen. Det jag ätit under alla dessa år är diverse antidepressiva preparat, de i folkmun s.k ”lyckopillren”, som jag med en gång kan klargöra att inte har den mista ”uppåttjack-effekt” egentligen, utan bara är till för att normalisera signalsubstanserna i hjärnan som är i obalans vid bl.a depressiva tillstånd samt vissa ångest-/fobi- eller tvångssyndrom. För mycket av det ena och för lite av det andra och så. Vid ”lyckopiller”-intagande blir man bara ”normaliserad”, mår sådär lagom bra precis som alla andra. (Eller så hjälper de inte alls). De som förespråkar något annat är bara de som inte prövat på att må dåligt själva, varit tvungna att äta medicin, och därmed inte har en aning om vad de pratar om. Hursomhelst så mår jag nu ungefär precis som de senaste 8-10 åren, förutom någon upp och nedgång här och där. Alltså kan medicinen inte ha hjälpt… Tråkigt att ha proppat i sig massor av dyr medicin till ingen nytta. Fast en gång i tiden hjälpte den mig faktiskt, det blev stor skillnad, men jag antar att kroppen säkert successivt kan vänja sig vid medicinering, och att man därmed trappar upp den kroppsliga toleransen sakta men säkert. Man blir med andra ord ”immun” till slut. Det är i.a.f vad jag tror, men jag vet inte om det är vetenskapligt konstaterat. Det enda kruxet just nu är det här med sömnen… Hoppas dock att det övergår till ett läge nånstans mittemellan detta och som jag var tidigare. Mera ”normalt” om man får säga så. För hur kul är det att vara uppe och plocka hundskit på gården en morgon 03:30 för att man inte kan sova och inte har något annat att göra..?

Idag har jag i alla fall varit duktig och bakat en banankaka. Den blev saftig och god. Jag bröt även i några bitar mörk choklad för att höja smakupplevelsen ytterligare, men jag tror nog att jag föredrar den ”naturell” utan andra tillsatser. Möjligen en klick lättvispad grädde? Det kanske skulle vara gott. Måste se till att pröva imorgon.

Jag ser att blogginläggen för ett år sedan handlade om den oroliga tiden då Kaiza var sjuk, om den mödosamma vandringen mot slutet… Usch, vilken fruktansvärt jobbig tid. En tid som jag helst av allt vill glömma. Hon betydde mycket för mig, Kaiza-flickan och hon var så tapper de sista två veckorna i livet. Vilken hund! Tur att jag får träffa sonen Hagbard ofta, för mycket av mammahund lever kvar i honom. Hon har en fin grav här på tunet vid äppelträdet, bredvid Hobbe. Varsin vacker sten har de också. Där tänds ett gravljus då och då för för mig var de högt älskade familjemedlemmar och inte bara hundar.

---

---

Äntligen klar med den förb..&%&/¤% budgeten för G-FBK's tävlingssektor inför 2009. Det är ett nödvändigt ONT, samma sak som måste göras varje år. Vi fick i alla fall ihop det hyggligt i slutänden. Jag gillar verkligen inte räkenskap och siffror... Suck. Då är det bara mentalkommittén kvar då. Sen det "stora" budgetmötet då föstås, då styrelsen samlas och plockar in all räkenskap från sektorer och kommittéer, den s.k likviditetsbudgeten för 2009 som ska presenteras på årsmötet i februari.

Satt just och googlade recept på banankaka. Jag ska nämligen roa mig med att baka något imorgon, och eftersom jag såg att det låg några övermogna bananer i fruktskålen så tänkte jag göra något av dem istället för att bara slänga dem. Jag hittade ett recept som verkar lagom lätt och som lät smarrigt, nämligen banankaka med bitar av mörk choklad i. Jag får väl återkomma imorrn kväll och berätta hur den blev. Och om någon har vägarna förbi så kan man ju komma in på en kopp kaffe och en bit banankaka ;o).

Nu ska jag gå och lägga mig. Är jättetrött och känner att jag behöver sova tidigt (för mig) ikväll.

---

---

Sitter här och spånar på en ny hemsidedesign... Hmm, det är kul, men nu blir jag så i valet och kvalet hur jag ska göra?!? Den nya är snyggare och "vassare" i designen, men besökarna är ju vana vid att navigera på den gamla, så jag vill inte göra den nya alltför olik. Sen är det en massa uppdateringar som ska till, på alla sidor, så det är ett sjujäkla jobb. Egentligen gjorde jag den här designen redan i våras, i april, men tröttnade och la ner. Nu har jag tagit fram den igen och gjort lite förbättringar här och där. Bl.a så ska jag uppdatera med mina valpplaner inför 2009. Kanske, kanske, om allt går vägen med meriteringar och annat, så får jag den stora äran att låna in Kulla Gulla's Gaia från G-kullen. Wow. OM det nu går i lås så är ju ingen gladare än jag. Vilken tik! Två CERT i sök på 4 elittävlingar. Innan vi eventuellt parar henne så ska hon ha det sista CERTET och bli Brukschampion. Sen utställningsmeriten och korningsexteriören. I så fall så är hon SBCH KORAD KG's Gaia! Jag kan ju erkänna att det skulle kännas sjukt GÖTT att få ta valpar på en sådan GULDPINGLA! Ja, vi får väl se. Först ska hon i alla fall ut och tävla igen till våren och ställas ett par gånger... Men nog är det ljuva drömmar allt =)

Kan ju meddela att det inte blev några kort idag heller. Mulet och disigt hela dan. SMHI är verkligen inte pålitliga för fem öre. Men nu ger jag mig inte, jag SKA ha sol och snö på julbilden. BASTA!!

Hörs govänner!

---

---

Känner mig som jag har en annalkande förkylning på G. Ja, jag har ju hört om den ena efter den andra som varit sängliggandes i förkylning/influensa nu. Så när jag var och hjälpte en kompis att måla på eftermiddagen så bjöd hon mig på vitamindryck, ett gott fruktté samt en bit ingefära (färsk) som jag skulle tugga på. Oj, vad starkt det var, men jag tror på att det ska "kännas" lite, då verkar det nog bäst =)

När jag kom hem lagade jag middag till mig själv, men lördag som det är så lyxade jag till det lite. Det blev utskuren biff under täcke av ädelost och bacon, palsternacksgratäng och lätt förvälld broccolli, tillsammans med en fräsh sallad på bladspenat! Några marinerade vitlöksklyftor därtill så - voilà - en superb middag. Nu avnjuter jag en kopp kaffe efter middagen. (Alltmedan Grappa ivrigt dunkar en arbetssko i golvet med ett stadigt grepp om snörena... *Grrr* Ibland behöver man  bara LUGN & RO!)

Funderar på det här som jag läste häromdagen i en bilaga till en kvällstidning, om en asiatisk fisksort som man hade på ett spa och som äter döda hudceller (Hur fräscht låter det? *Öörk*). Hur som helst så hade reportern testat detta. För ett pris av några hundralappar så fick han doppa ner fötterna i vattnet där 200 små fiskar, ivriga som pirayor sög sig girigt fast och mumsade i sig förhårdnaderna... Efteråt så kändes fötterna mjuka som barnfötter, skrev han. Det låter skumt, men kanske en framtida affärsidé..? Kanske jag skulle köpa in några hundra sugfiskar och doppa ner folk i stora kar tillsammans med fiskarna? Om det är någon som man inte gillar så har man bara ett extra kar med ett stim pirayor istället... *Moahahaha*

Nej, nu ska jag ägna mig lite åt Grappa, som övergått från skodängandet till att riva sönder en faktura (hörde det misstänkta ljudet av papper som finstrimlas). SUCK!

Hörs imorrn.

---